Sorry

Skrev ett inlägg som inte publicerats? Jaja..
Jag har bytt till devote.se det är därför jag inte uppdaterat någonting här. Ledsen. Jag bytte för att man hade möjlighet att ladda ner en devote app till mobilen vilket gör det lättare för mig att blogga. Sen fick jag också reda bå att blogg.se skapat en app dem med, precis efter jag bytt -.-
Men jag bestämmer mig ändå för att vara kvar på devote.

www.SandraSundfors.devote.se
www.SandraSundfors.devote.se
www.SandraSundfors.devote.se


Världens bästa måndag!

Jao. Måndag. Igen. Ska försöka att vara lite positiv här, men det är svåååååårt. så svårt.
Fast känslan av att jag faktiskt stod två timmar på isen igår, (det är sant!) kan jag leva länge på. Två timmar på isen med dem allra bästa, inga tankar, ingen smärta, bara frihet!






Alltså..

Träningen i morse gick inte som jag tänkt. Det gick inte alls. Fortfarande ont i foten. Alltså blev jag fortfarande sittande på bänken. Fml. Det sista jag behöver är det här. Det är min tur att må bra.

Nuuuuuuuuuu, jag ber dig

Nu måste jag ut på isen! Måste få åka bort allt, få en paus. Komma på andra tankar. Nu. För jag vet inte hur mycket jag orkar längre. Krafterna börjar ta slut. Mina resurser är tomma, det finns inget mer att ta. Jag klarar inte av att förlora igen. Nu är det min tid att vinna.

Fan

Oavsett så sitter jag här, ensam, kall, dum, som inte förstår.

När är det min tur?

En liten fråga. En endaste liten fråga. Kanske en liten önskan, eller ett litet hopp.


Fredag kväll.

vila vila vila.
Beskriver min kväll.
För imorgon ska jag träna!
ÄNTLIGEN.
Hej tönt. Men Nej.
Å vad jag har längtat!
Så ikväll ska jag vila bort det sista av förkylningen
för jag ska träna imon !

Förskyld

Japp, jag är förkyld. japp, jag är förkyld. På riktigt.
Nu ber jag på mina bara knän att jag är frisk tills imorgon!

NU

Trånar, Hoppas, Längtar, att Torsdag är dagen då jag äntligen kommer hem igen. För nu har jag varit borta i över en vecka, och jag klarar snart inte mer. Jag måste ut på isen igen. Känna pulsen, farten, friheten. Måste åka bort lite skit som fastnat på mina axlar.
Vill nu, nu, nu !

Det är höstkallt och jag har längtat efter något annat än just det här

Jag har tagit hand om andra, och det har jag tyckt om.
Men när natten närmat sig har jag inte kommit ihåg om jag själv mått bra.
det är det som blivit problemet.
När solen gått upp har jag gått in min roll och varit den alla andra velat att jag ska vara. Och jag har varit med, men aldrig riktigt varit där. och nu orkar jag inte mer.
Jag säger inte att det allltid varit så, för det har det inte. Och det kommer inte alltid att vara så. Men nu är jag i något mellanläge. Som jag inte vet hur jag ska hantera.

Men min plan är att bli starkare, mer bestämd och påriktigt-glad
för min skull. Den här gången...

Yey

Sitter i skolan och har engelska...Yey.
Kl 10 ska vi ha skolfoto som jag glömt av... Yey
Har på mig glasögon, mysbyxor och mitt hår är helt ruffsigt. Det ser alltså ut som om jag precis gått upp ur sängen, och detta ska hela kungsbacka få se...Yey!


Hade det varit en annan dag hade jag kanske brytt mig, men idag, just i detta gråa väder, så gör jag inte det. YEY! :D


Du är nog den som jag borde vara hos

Jag hoppas att det finns någon där ute.
Någon som orkar kämpa.
Någon som är tillräckligt enveten.
Som inte ger upp. Som frågar igen.

För jag ger mig inte i första taget.

Som jag befarade

Åååh.. asså jag får damp. Jävla inflamationshelveteslashöveransträngning!
Jag vill träna.


Jag tror det väntar ett paradis.

Varför skulle vi annars gå igenom all denna skit. Allt detta mörker, om det inte finns något bättre på andra sidan?

t?

HÅKAN HELLSTRÖM!

 

Det gick väl

Orienterat idag med skolan. Det gick väl sådär. Inflamation i benet, gick lite vilse, blev lite bråk, men vi blev klara!


Hela och rena(?) tjejer efter målgång.


Always the same

Kan man ta tillbaka ett förlåt?
Isånna fall skulle jag vilja göra det nu.
Jag känner mig lurad.

Du behövde inte mig.
Du ville bara veta att jag fanns där.
Du blev bara osäker.

Och jag föll för det. Igen.

Jag skiter

Idag skiter jag i allt.
Skiter i att jag inte fattar matten
Skiter i att vara glad
Skiter i Morsan
Men det konstiga är, när man släpper precis allt, man bryr sig inte ett skit om hur det går.
Så går allt bra ändå. 

Droger kommer i alla former

Alla har sina egna sätt att må bättre. Eller att bara undvika smärta en stund. Vissa dricker och försvinner i alkoholen. Vissa går ut och springer ifrån sina beskymer. Vissa äter, för att fördriva tiden. Andra har sex, för att känna bekräftelse från en annan person, och vissa gräver ner sig i arbetet.

Alla har sitt egna sätt.

Men trots att man faktikst mår bättre för en stund, så kommer alltid smärtan tillbaka, och då söker man sig tillbaka till alkoholen, springning, maten eller oavsett vad som fick en att må lite bättre, helt plötsligt har man utvecklat ett beroende.
Och när man väl blivit beroende kan man inte sluta...
Man kommer alltid att förknippa sin smärta med sin drog, man kommer alltid att använda den för att skjuta på sitt problem. För det är lättare att skjuta på det än att ta tag i det direkt.


              

Måndagsbarn

Skulle slutat vid fyra idag, men istället kunde jag gå hem vid 12. Så göött!
Dessa veckor i skolan har varit så jäkla slappa, instälda lektioner i stort sett hela tiden, och knappt någonting att göra på de andra lektionerna.
Skönt.
Då har man haft tid att reda ut sitt liv... en aning


Hade!


Söndag

Har nog aldrig gjort så lite som jag har gjort idag... Jag har sedan tolv legat i mitt rum och kollat på Grey's Anatomy. Jag har blivit helt fast! Snart ska jag sätta på nästa avsnitt, men innan dess ska jag plocka fram lite naglack, lotion och annat trevligt att pyssla med under tiden.


Pusss


Det här är mitt liv

och jag gör som jag vill...
Jag går min egen väg och gör mina egna val.
Eller jag vill tro att jag gör det.
Allt för ofta blir jag påverkad av alla andra runt om kring mig. Vad de gör, vad de tycker, vad de har på sig...
Vilket gör det svårt att veta vad jag egentligen känner.
Men jag försöker.
Jag försöker vara det bästa jag kan vara och leva efter vad jag tror på.
För att leva efter någon annas värderingar funkar inte,
inte för någon.

Så jag intalar mig själv, att det jag gör är rätt.
och att ingen kan stoppa mig
För det här är mit liv.


Man ser i mina ögon att jag försvann för längesen

Visst finns det dagar som jag kan lossas som ingenting.
Jag har gjort det i 17år.
Visst finns det dagar som jag kan vara snäll.
Jag har varit det i 17år.
Visst finns det dagar som det kan göra ont.
Jag har haft ont i 17år.
Visst finns det dagar som jag inte orkar mer.
Jag har inte kämpat på 17år


Regnet faller i tid och i evighet

Jag slutade prata, jag var så van att le
Ni undrade aldrig
Och jag förstod inte varför
Men det kan inte vara lätt att se, när jag aldrig ropar på hjälp.


Fast ni borde förstå.

Mitt liv

Det här är mitt liv och jag har skrivit mina regler
Ingen kan ändra dem.
Här blev jag den jag är, här kommer jag förbli
Det här är mitt liv, jag ska hela vägen upp och jag följer min stig.


Jag skulle inte ens vara hälften utan det jag gör

RSS 2.0